Medlingsinstitutets roll och funktionSyftet med uppsatsen är att undersöka vad medlingsinstitutet har för roll i arbetstvister. Vad är medlingsinstitutets befogenheter i tvister och vad har institutet för medel att lösa den uppkomna tvisten. Utifrån institutets befogenheter blir syftet att ta reda på vad arbetsgivare/organisationer har för skyldigheter i en uppkommen tvist gentemot medlingsinstitutet.Syftet med uppsatsen är också att undersöka vad medlingsinstitutet gör för att uppnå en mer jämställd lönebildning mellan könen. För att få en internationell utblick i uppsatsen blir syftet att titta närmare på grannlandet Norge. Finns något liknande institut där och vad skiljer i så fall instituten åt.Resultatet av min undersökning blev att institutet har en rad befogenheter både under en tvist, men även innan en tvist brutit ut. Skyldigheterna för arbetsgivaren/organisationen är inte lika många, men hänger ihop med institutets befogenheter.Att institutet jobbar för en mer jämställd löneutveckling blev ett mer överraskande resultat för mig.

År 2006 tillkom en ny paragraf i föräldrabalken, 6 kap. 18 a §, som gjorde det möjligt för domstolar att förordna om medling i tvister gällande vårdnad, boende och umgänge. Denna ändring gjordes för att lagstiftaren ville markera vikten av att föräldrar når en samförståndslösning i vårdnadstvister. Detta för att en överenskommelse mellan föräldrar anses vara det bästa för barnet.Vid en konflikt mellan föräldrar gällande frågor om vårdnad, boende och umgänge av barnet, är det vanligt att föräldrar går i samarbetssamtal innan de vänder sig till domstol för att väcka talan. Även domstolen kan uppdra åt Socialnämnden att anordna samarbetssamtal mellan föräldrar när en tvist har startat i domstol.

Denna uppsats om medling beskrivs utifrån litteratur, tidigare studier om medling samt offentliga rapporter. Syftet med denna uppsats var att få en fördjupad insikt i metoden medling samt att beskriva hur det fungerar praktiskt. För att göra detta har vi använt oss av teorin reparativ rättvisa vilket innebär: att förbättra samhället i nuet och på gottgörelse mellan offer och gärningsman. Några ledord är problemlösning, förlåtelse och ånger. För att kunna utföra detta arbete korrekt har vi använt oss av några frågeställningar, till exempel: Vad innebär medling?, Vilka effekter kan medling ha på offer/gärningsman.

Den form av medling som tas upp i detta arbete är medling vid ungdomsbrott, utifrån de principer som används i Örnsköldsvik. Vi har skaffat material från medlare i Örnsköldsvik samt tagit reda på fakta ur ett antal böcker gällande medling för att få en större inblick i medlingsförfarandet just vad det gäller Örnsköldsviksmodellen. Vi har bl.a. funderat kring de positiva och negativa effekterna på både gärningsman och brottsoffret samt tagit del av den statistik som finns gällande återfall av ungdomar som deltagit i medling..

Uppsatsen handlar om medling i familjerättsliga tvister och består av en genomgång av gällande rätt på området. Uppsatsen består också av en undersökning om hur ofta medling används i familjerättsliga tvister.Konflikter som uppstår i en familj där föräldrarna har separerat kan innebära att familjen behöver hjälp ifrån samhället för att kunna skapa en vardag som fungerar. Om föräldrarna inte kan lära sig att hantera sina konflikter på ett konstruktivt sätt så är det skadligt för barnen. Det är inte förenligt med något barns bästa att behöva leva i en konfliktfylld vardag och om föräldrarna inte lyckas hålla barnen utanför konflikten kan barnen få men för livet. Kan föräldrarna själva hitta en lösning i frågor om vårdnad, boende och umgänge anses det överlag vara till barnets bästa.

Medling är en metod som bygger på Restorative justice och är en världsomspännande företeelse. Det går ut på att den som begått ett brott och den som blivit utsatt för brottet ska få möjlighet att träffas. Detta görs med hjälp av en opartisk medlare. Då medling är frivilligt så kontrollerar medlaren om parterna har en vilja att träffas samt förbereder parterna och tar reda på vilken inställning dessa har. Om parterna vill träffas anordnas ett medlingsmöte.

Medling är en verksamhet som har praktiseras i ett antal kommuner i Sverige sedan några år tillbaka. Det handlar om att sammanföra gärningsmannen med den som blivit utsatt för brott. Mötet sker med hjälp av en opartisk medlare. Medlingen ger gärningsmannen en chans att be om ursäkt för det han/hon har gjort och få en djupare förståelse för brottsoffrets negativa upplevelser. Även brottsoffrets behov kan genom denna verksamhet tillmötesgås vilket utvecklas i arbetet.

Rapporten beskriver polisens svårigheter att informera unga gärningsmän om medling när ett brott är begånget. Fokus ligger på de yttre polisernas arbete i Västernorrlands län där tre närpolisområden, Sundsvall, Sollefteå och Örnsköldsvik, valts ut att undersökas. Att dessa områden utgör underlaget för studien har att göra med den stora skillnaden i antal medlingsärenden i de olika områdena. Enligt Rikspolisstyrelsen, som utformat en blankett, ska polisen tillfråga unga gärningsmän, som inte fyllt 21 år, om de vill bli kontaktade av en medlingsverksamhet vid brott. Detta för att förebygga återfall i brott för gärningsmannen samt öka tryggheten för brottoffret som deltar i medling.

Idag har socialtjänsten ansvaret för att medling vid brott ska erbjudas till båda parter (gärningspersoner och brottsoffer) då den skyldige är mellan 12 och 21 år. Medling vid brott innebär att de två personerna träffas tillsammans med en opartisk medlare. Innan medlingsmötet så träffar parterna medlaren var för sig under ett förmöte. Medlingsmötet är till för att den skyldige ska se konsekvenserna av sitt brott, för att brottsoffret ska kunna få svar på sina frågor och för att båda parterna ska kunna gå vidare. För att medlingsmötet ska kunna genomföras så måste brottet ha blivit anmäld samt erkänt.

Huvudsyftet med detta arbete var att utreda hur medling vid brott går till i Sverige samt vilka faktorer som möjligtvis kan påverka medlingsresultatet. Rapporten bygger främst på en rättsvetenskaplig utredning av relevant litteratur gällande medling vid brott samt rapporter från Brottsförebyggande rådet. Vi har valt att avgränsa oss till medling vid brott främst avseende unga gärningspersoner och de brottsutsatta vilka har påverkats av brotten. Vi har även valt att berätta hur medlingsverksamheten ser ut i Sverige i dagsläget och försökt få en bild av vad som behöver utvecklas eller saknas i medlingsverksamheten. Lag (2002:445) om medling med anledning av brott trädde i kraft 1 juli år 2002 och medlingsverksamheten har sen dess utvecklats och expanderats i Sverige.

Medling innebär att gärningsman och brottsoffer träffas för att tillsammans samtala om hur de ska hantera följderna av en brottshändelse och dess verkningar i framtiden. Båda parterna får en central roll där de får återge sin version av händelsen utan att bli avbrutna. Syftet med rapporten är att undersöka vilka effekter medling eventuellt medför för brottsoffret. Materialet som används är både svenska och utländska studier som behandlar ämnet. Rapporten bygger också på två intervjuer med medlingssamordnare i Sverige.

I den här studien uppmärksammas medling vid brott för vuxna gärningspersoner med fokus på deras upplevelser av medlingsprocessen. Syftet med studien är att undersöka hur vuxna gärningspersoner i Nya Zeeland upplever medlingsprocessen och dess effekter, dels som en metod för att återintegreras i samhället, dels som en metod för att förebygga återfall i brott. Den ökade kännedom om medlingsprocessen för vuxna gärningspersoner som studien har genererat används för att ifrågasätta och problematisera den svenska lagens åldersbegränsning, där medling vid brott endast erbjuds till gärningspersoner under 21 år. För att uppnå studiens syfte och besvara dess frågeställningar har en kvalitativ metod med semi-strukturerade intervjuer tillämpats. Totalt genomfördes nio intervjuer med vuxna gärningspersoner som genomgått medling vid brott i Nya Zeeland.

Syftet med detta arbete har varit att utreda vad skolmedling är och att visa hur den kan använ-das som en alternativ konfliktlösningsmetod i skolan. Jag har även gjort en granskning av rättsläge. Varför ska skolor eller någon annan använda medling? På denna fråga finns det flera svar. Medling är oftast ett snabbare sätt att lösa konflikter än den traditionella rättsprocessen.

Syftet med det här arbetet är att besvara frågeställningen: ?Hur fungerar medling vid ungdomsbrott och vilka fördelar kan medlingen ge brottsoffret, gärningspersonen och samhället?? Genom att gå på en föreläsning, läsa lånad litteratur i ämnet och intervjua tre personer har jag kommit fram till att det inte finns några större forskningsresultat, gjorda i Sverige eller Norden, som visar på vilken effekt medling kan ge. Jag har dock kunnat konstatera att effekten allt som oftast på positiv utifrån den information jag har fått fram. Förhoppningsvis kommer även den första stora forskningsrapporten att visa detsamma..

Medling vid brott är ett möte mellan två eller flera personer i konflikt med varandra, och en utomstående person som ser till att man pratar om det man är oenig om och de följder det haft för den enskilde. I Sverige finns medling vid brott i de flesta kommunerna men det är inte i alla som medlingsverksamheten fungerar som det är tänkt. Vårt syfte med denna uppsats är att redogöra för hur medlingsverksamheten ser ut i Norrbotten idag samt att försöka besvara frågan varför medlingsverksamheterna fungerar så olika i kommunerna i Norrbottens län. Uppsatsen berör endast medlingsverksamheten i Norrbotten och hur denna är uppbyggd vad gäller medling vid brott. För att nå vårt syfte har vi utfört intervjuer med personer runt om i länet, som på ett eller annat sätt är ansvariga eller arbetar med medling vid brott, i just deras kommun.